treglassaft

Jag som hade byggt upp ett skydd, en mur mot allt vad kärlek heter, trodde inte jag kunde känna någonting, tvingade mig att inte känna någonting. Du river muren, jag vill bara ha dig tillbaka, borra in mig i din famn, känna din doft och bara var din. Så fort jag ser dig i korriodren vill jag bara springa fram, hoppa på dig och be dig att ta mig tillbaka. Jag vill inte se dig le, i alla fall inte utan mig, du ska vara lycklig. Men du ska vara lycklig med mig. Jag vill vara lycklig med dig.

-

Men jag får inte, jag har själv tagit ifrån mig den rättigheten. Jag får inte skriva fina, söta sms och få likadana tillbaka. Jag får inte känna din kropp mot min, jag får inte se dig le mot mig. Varför kan det inte funka? Det jag helst av allt vill är att det ska funka.. Jag skiter i allt och alla som säger att vi ska glömma varandra, att vi inte är bra tillsammans, att jag ska gå vidare. Jag vill inte, Jag vill inte, Jag vill inte.

-

Jag vet allt babbel om att det är så här när du gjort slut, att det går över. Men det skiter jag i, just nu är det jag högst önskar att du bara ska gå fram till mig, dra mig till dig och säga att nu skiter vi alla, jag älskar dig. Jag älskar dig, Jag älskar dig, Jag älskar dig så fruktansvärt mycket. Jag vill så gärna.

-