I'd only wanna make you smile
Jag är inte en männsika längre, mer ett virrvarr av blandade känslor som både finns och inte finns där. Jag vet inte om jag är arg, glad, ledsen, besviken, hatisk mot dig, hatisk mot mig själv, hatisk mot tredje part eller allt på en gång. Knutarna går inte att lösa upp och det gör mig så förtvivlad. Det är som de svarta och vita myrornas krig inuti mig, halva jag vet vad som stör mig, medan andra hälften inte har någon jävla aning. Lite freds-hjälp, tack!
Det bästa vore naturligtvis att svälja stoltheten och bara få ur mig allt, så att du förstår hur det får mig att känna mig. Men stolt som jag är, inget får förstöras, halva mitt liv försvinner och jag går i kras, men det finns fortfarande två stora leenden som vandrar runt i byn, jämt tillsammans. Gud vad jag hatar de leendena! Ni passar inte ihop, inte i min värld, det sabbar min rutin, systemet och tankarna förstörs, vill du inte le med mig längre?
piss
Gårdagen kan bara beskrivas med ett ord. piss. Ni kanske förstår hur hemsk den var? Inte nog med att piss står för någonting som luktar äckligt och som du måste göra, pissa för er som inte förstod det, utan dessutom är det ett helt extremt fult ord. Piss. Vem kom på det egentligen?
Ska inte gå in på vad det var som gjorde dagen just så pissig, vill inte flyga tillbaka tankarna dit, istället sitter jag här och ler åt att den här dagen är så mycket bättre. Varför grubbla över det hemska som varit? Just nu är jag den lyckligaste som finns, då är det väl bra onödigt att ersätta den underbara känslan med de negativa vibbarna från igår? Så nu sitter jag här och bara njuter, *jobbiga tankar bort* *jobbiga tankar bort*, och se vilken glad Ebba!
den förkylda kråkan
Jag börjar bli tokig tror jag. Eller börjar bli? Det har jag väl varit de senaste 17 åren, 2 månaderna och 27 dygnen av mitt liv. Men det är inte sånt där vardagstokig jag börjar bli, nej det är ensamhetstokerierna som börjar spöka i min arma kropp. Arma kropp? Ebbas poetiska ordval har åter kommit fram. Men tillbaka till saken. Tokighet och ensamhet, ingen bra kombination om ni frågar mig.
Eftersom jag är sjuk, låter som en förkyldkråka när jag pratar, ni kan ju tänka er hur hemskt det skulle ljuda i kundernas öron om en snorandes servitris kommer fram och med förkyldkråk-röst säger "smakade det bra?". Nej det går ju inte för sig, så det blev inget arbetande för mig idag. Istället ägnades dagen åt slipning av vikvägg i bikini lyssnandes till RIX FM, jippie!
Jag ska väl inte klaga, men då jag är inne på min andra dag innanför tomtens gränser, börjar jag få spring i benen och socialnerverna börjar hoppa. Jag behöver umgänge nu!
Pricken över i:et är att dagarna fram till Torsdag är sååååååååååå sega, jag vill träffa pojkvän nu, Nu, NU! Kan vi inte hoppa över de här mellan/sjuk/slipnings - dagarna fram dit?. Dessutom blev det inget telefonprat med varken bästis eller Jussingen, högst ångest framkallande, då tankarna om att jag är ensamast i världen startar.
Den förkylda kråkan blir mer och mer tokig och ensam. Stackars liten..
En midsommarnatts mardröm?
Det är så oerhört klyshigt att säga att livet är som en berg - och - dalbana, men eftersom det är så otroligt sant så kallar jag det endå så. Fast i mitt fall handlar det om åket i en relation som betyder väldigt mycket. The-love-relation-ship you know. Som jag berättat, gjorde jag slut och ångrade mig sedan och insåg att jag ville tillbaka. Svalde stoltheten, tog steget och berättade hur det låg till. I torsdags åkte jag till pojkvän, vi pratade och blev tillsammans igen. Har aldrig varit lyckligare!
Sedan jag berättade en sak igår har allt varit kaos, inte bara mellan oss, utan även i mitt huvud. Varför?Varför?Varför? Utan några vettiga svar. Inte nog med att det var jobbigt, allt hände även påväg hem från Stockholm, så passagerarna på upptåget fick bevittna en sjutton-årings kärlekstårar. Grattis!
Till min hela fulla glädje är vi fortfarande tillsammans och på torsdag får jag träffa underbaringen. Jag längtar! Ni kan tänka er hur underbart det var att ,efter en veckas tårar, fick jag åter känna hans armar runt om mig. Nästan ännu mera tårar. Gud vad jag gråter nu förtiden? Har jag blivit sjuk?
Nu ska jag knarka sms:et som fick ledsen-tårarna att ersättas av glädjetårar.
Borde kanske ska döpa om mig till Grin-Pelle? :o
Den där grejjen TV
Jag sitter hemma en onsdag kväll och kollar på tv med familjen. Klockan har hunnit slagit tio, en tid som enligt mig brukar innehålla faktiskt tittbara program. Men icke sa nicke, inte denna kvällen. Det är helt sjukt vad som sänds i tv och att folk faktiskt tittar på programmen. Vart är världen på väg?
Tv3:
Generation fett - Dokumentär som visar extremt feta och ohälsosamma människor, kan inte förneka att jag ansett detta prgram ganska underhållande, men mest för att det får mig att känna mig smal och snygg. Anorexiabarnet i mig får en bekräftelse om att jag duger.
ZTV:
Lets' fis? - Minns inte namnet på programmet, men det var i alla fall några unga tjejer som gick runt på stan ocgh frågade om de fick fisa i människors munnar. Normalt?
TV400:
DR90210 - plastikkirurgiprogram som visar hur "operationen har helt förändrat mitt liv". När den 60-åriga kvinnan knappt kan röra på käften på grund av för mycket botox. Happy life!
När plastdoktorerna ersätts med Big brother 2002 i repris kan jag inte annat än skratta. Big brother 2002, kom igen!
mumsi
Nu ska jag äta tofuglass med varma hallon,
I know you are avundsjuk ;)
lugn ensamhet
Efter sex dagar konstant med kompisar är jag för en gångs skull ensam. De har varit helt underbart hela tiden och jag bävade efter att åka tillbaka hem. Men vet ni vad? Det är faktiskt ganska skönt. Att vara ensam en liten stund. Som alltid går jag in i mig själv och lever mina egna värld. I vanliga fall brukar huset bara ge mig ångest, men idag kan jag faktiskt njuta av att sitta här. Mannen i huset, i vanliga fall kallad pappa, sitter bredvid, men inte ens det stör mig. Jag känner mina andetag och mitt hjärta, det är allt som behövs. Och jag kan stanna i det. Äntligen!
Fast ändå, jag önskar att han, den fina, kunde komma hit och vara ensam med mig ^^
Jaa, kärlek gör ont
Jag gjorde det i alla fall. Även om det går åt helvete nu, så tog jag i alla fall steget. Trots att jag grät floder efteråt, så är jag endå stolt. Jag vågade, jag ville, det gick. Det känns som att någon har tagit mitt hjärta, satt fast det i en tråd som nu släpar bakom dig. Ner i all skit och dynga, men som fortfarande hänger kvar. Gud så jag är poetisk! Men det är faktiskt sant. Nu tog jag steget att erkänna att jag gjort fel, att jag vill tillbaka. Jag visade att det är han jag vill ha, ingen annan. Nu är bollen hos han, den jag älskar, för en gång kan jag vara modig och ta steget. Den andra gången blir tuffare.
Men i och för sig fick vi ju redan när vi var små lära oss att kärlek gör ont, är något du får kämpa för, men också något du inte kan vara utan. Det är just det jag inte vill. Vara utan. Jag vill vara med, tillsammans, hela tiden. Som sagt, även om han inte vill, så gjorde jag endå rätt. Jag ska inte skämmas för mina känslor, sen får han tacka och ta emot eller kasta mig under sängen. Congratzz, makten är din!
den sjätte depp-dagen
I swear to tell the truth, the hole truth and nothing but the truth.
- Jag är en hemsk människa
- Jag förtjänar ingens kärlek
- Jag gör alla besvikna
- Jag borde hålla käften
- Jag tar fel beslut
- Jag är en hemsk människa, oj det hade jag redan sagt
Kanske ska bli min kontaktannons? Nu när jag har förstört så för mig.
Det är Robin Hood jag vill ha
Igår pallade jag inte vara kvar i skolan, var depp och hade inget annat att göra. Eftermiddagen ägnades istället åt shopping. Detta underbara påhitt som vi alla älskar. Förutom en randig klänning som lite ser ut som ett nattlinne, men endå är fin, köpte jag en ring. Men nu ska ni inte tro att det är vilken ring som helst. Nej det är en sån ring som Marion har när hon gifter sig med Robin Hood i den tenknadefilmen, vet ni vilken jag menar?
Så nu när jag är trolovad med hjälten som tar från de rika och ger till de fattiga tycker jag att jag kan sluta ångra valet jag gjorde i torsdags. Snälla? Snälla rara söta? Nehe inte det. Då får jag väl fortsätta gå runt med gråten i halsen. Men jag har ju i alla falll en fin ring, en liten tröst. Eller nått..
***
I min lägenhet så gråter jag när ingen annan vet.Livet rinner ur mig här, känner ingen glädje och är inte längre kär.
Känner hat mot alla, till och med mot dig, men mest av allt hatar jag mig.
Sitter ensam,
hjärtat dunkar,
mycket ensam
inget funkar
Vilket kap!
Efter jobbet kilade jag med mamma och syster till auktion. Gissa vad jag köpte? Ett mörkhyat kvinnoansikte i keramik, med rött läppstift som jag ska ha på väggen. Nej jag skojjar inte, jag är numera ägare av ett keramikface. Hur normalt är det? Vilken sjutton-åring köper ett keramikansikte och sätter upp i rummet? Jag kan inte annat än skratta åt mig själv. hahaha.
kärlek gör ont
Fram till klockan elva i förmiddags var min dag helt underbar. Satt och asgarvade med vännerna och levde livet, sen gick det åt helvete. Efter gårdagens skit tyckte jag det var skönt att tankarna ändrat riktning, men så fort jag bara såg ryggtavlan av han, pojkvännen som sen en dag tillbaka inte är får kallas så längre, började kaoset.
Min hjärna skriker, samtidigt som jag känner mig helt tom och vet varken ut eller in. Just nu vill jag inget annat än att ta tillbaka gårdagen, få den ogjord, göra om, börja om och ändra tankebanan. Jag har inte rätten att gå fram och ge dig en puss. Borra in mig i din famn och känna din underbara doft. Underbara doft? Vilket uttryck! Nu börjar jag gå för långt!
Jag vet att det kommer gå över, att det blir bäst så. Men just nu vill jag inget hellre än att slänga mig på telefonen och ringa och höra hans röst. Men jag får inte, den rätten har jag tagit ifrån mig. Vad fan har jag gjort?
det regnar
Det var kallt. Det var blött. Det fanns fästingar.
Det fanns grodor. Himlen var mörk. Jag kände inte mina fötter.
Jag var halvt naken. Folk kunde se. Jag sprang i regnet.
Det var underbart.
the end
I ärlighetens namn, jag mår skit.
I ärlighetens namn, jag vill gråta.
I ärlighetens namn, allt känns piss just nu.
I ärlighetens namn, det var det bästa just nu.
Hur ska dagen beskrivas? Konstig är nog det bästa ordet. Konstig eftersom jag efter drygt fyra månader i ett förhållande bestämde mig för att ta steget därifrån. Kände att just nu är det här inte rätt för mig, jag måste kunna känna mig fri, göra vad jag vill och det hade inte varit rättvist mot någon av oss om jag hade stannat kvar. Men varför ska det vara så jävla jobbigt att göra slut? Visst det är inte konstigt, det är ju finito med någon jag älskar. Även fast jag vet att det är det här jag vill har jag under dagen kännt tomhet, ångest, skuld, ledsamhet, ånger... Listan kan göras lång.
Jag har hört flera säga efter att ett förhållande tagit slut "bortkastad tid" "allt var förgäves". För mig är det helt tvärtom! Okej jag ville ta slut på det nu, men det betyder inte att det har varit dåligt. Det har varit helt underbart! Och jag skulle inte för något vilja ta bort och ändra den tiden. Den kärlek jag gett och fått var underbar. Något som kommer finnas kvar.
Likt och olikt
Har ni läst avigsidan i UNT? Det här stod idag, vet att det är mycket text, men är så helt underbart så det måste läsas!
Kostråd –slut på debatten
Kostråden haglar över oss från alla håll. Forskarna träter och olika födoämnen höjs ena stunden till skyarna för att kort efteråt förklaras vara i stort sett dödande. De olika dieterna avlöser varandra i en ström strid och debatten är stundtals het. Men lyckligtvis finns det åtminstone en kunnig läkare som kan sätta stopp för spridningen av många vanföreställningar. De nedan återgivna hälsoråden förmedlades till mig via en apotekare, så de måste vara riktiga.
Fråga: Bäste doktor, ska jag äta mindre kött och istället mer frukt och grönsaker?
Svar: Grönsaker är nyttigt, men du måste lära dig att förstå litet grundläggande matlogik. Vad äter en ko? Gräs och hö. Och vad är det? Jo, grönsaker. Nötkött är alltså inget annat än koncentrerade grönsaker. Om du behöver spannmål kan du äta kyckling. Samma gäller för griskött – en rejäl fläskkotlett kan ge dig upp emot 50 % av rekommenderat intag av grönsaker.
Fråga: Ska jag undvika alkohol?
Svar: Absolut inte. Vin framställs av frukt. Konjak är destillerat vin, vilket innebär att man tagit bort vatten från de fruktiga delarna så att du får i dig ännu mer nyttigheter. Öl och många spritsorter tillverkas av spannmål, eller av den nyttiga potatisen. Skål!
Fråga: Är det ohälsosamt att äta stekt eller friterad mat?
Svar: Lyssnar du inte på mig? Numera används vegetabiliska oljor till stekning ochfritering. Maten fullständigt dränks i dem. Hur skulle det kunna vara farligt att få i sig mer vegetabilier?
Fråga: Är choklad onyttigt?
Svar: Är du tokig? Kakaobönor är också vegetabiliska. Choklad är bland det nyttigaste du kan äta.
Fråga: Hur beräknar jag mitt BMI?
Svar: Enkelt. Om du har en kropp och en vikt så är förhållandet ett till ett. Om du har du två kroppar blir förhållandet två till ett, och så vidare. Över 25 till ett är inte bra.
Fråga: Jag har hört att motion kan förlänga livet, är det sant?
Svar: Ett hjärta kan bara slå ett visst antal slag. Slösa inte bort dem på motion. Allting slits ut så småningom. Att tvinga hjärtat att slå snabbare kommer inte att förlänga ditt liv, det är lika befängt som att påstå att en bils livslängd ökar om man kör den snabbare. Vill du leva längre ska du hellre ta en tupplur.
Fråga: Vad finns det för fördelar med att idrotta?
Svar: Inga som jag kan komma på. Tänk också på den enkla sanningen ”ingen idrott – inga idrottsskador”.
Fråga: Men får jag inte bättre figur av att träna?
Svar: Absolut inte! När du tränar en muskel blir den större. Du ska bara träna om du vill bli tjockare.
Fråga: Är simträning bra för figuren?
Svar: Om simning vore bra för figuren, förklara då valarnas utseende.
Fråga: Men är det inte viktigt att komma i form?
Svar: Jovisst, men tänk på att ”rund”också är en form!
Henrik Lundström,
UNT nr 147
