ta mig till kärlek

Igår när jag tog bussen hem satt en ungt par på sätena framför mig. Ni vet hur man är när man är nyförälskad. Man kan inte slita ögonen från personen, inte sluta le och i ögonen finns det en speciell lyster som aldrig annars finns där. Ögonen liksom glittrar och det syns verkligen hur lycklig personerna gör varandra. Precis så var det unga paret. De kunde inte sluta pussas och kramas och jag såg verkligen hur lyckliga de var.
.
Det var  hemskt. Där satt jag alldeles ensam, pojkväns - och glitter i ögonenlös. Det kändes som att det pussade och var så där äckligt lyckliga, bara för att jag satt där och var alldeles ensam och också ville. Ville vara den speciella som får ögonen att glittra sådär på någon. Att titta in i dennes ögon och inte kunna slita blicken från den. Jag vill vara kär. Jag vill vara någons kärlek. Snälla. Ta mig till kärlek.
.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0