I'd only wanna make you smile

Jag är inte en männsika längre, mer ett virrvarr av blandade känslor som både finns och inte finns där. Jag vet inte om jag är arg, glad, ledsen, besviken, hatisk mot dig, hatisk mot mig själv, hatisk mot tredje part eller allt på en gång. Knutarna går inte att lösa upp och det gör mig så förtvivlad. Det är som de svarta och vita myrornas krig inuti mig, halva jag vet vad som stör mig, medan andra hälften inte har någon jävla aning. Lite freds-hjälp, tack!

Det bästa vore naturligtvis att svälja stoltheten och bara få ur mig allt, så att du förstår hur det får mig att känna mig. Men stolt som jag är, inget får förstöras, halva mitt liv försvinner och jag går i kras, men det finns fortfarande två stora leenden som vandrar runt i byn, jämt tillsammans. Gud vad jag hatar de leendena! Ni passar inte ihop, inte i min värld, det sabbar min rutin, systemet och tankarna förstörs, vill du inte le med mig längre?


Kommentarer
Postat av: Veronika

menar du mig? :O För då måste du säga det, för jag försår ingenting alls nu.. Jag ler aldrig så mycket som jag gör när jag är med dig! <3 Det finns ingen annan som kan få mig att skratta så underbart okontrolerat och helhjärtat som än du! <3

2009-06-29 @ 15:38:15
URL: http://avokadosallad.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0