treglassaft

Dagen hade varit allt igenom hemsk och jag ville inget hellre än att bara försvinna bort från jordlivet. Kände mig inte omtyckt, dålig i skolan, hade ingen motivation och självklart kände jag mig otroligt ful. Självklart triggade det dåliga igång mig så jag blev ännu ledsnare och mådde ännu sämre. Situationen vart inte bättre av att jag knappt pratat med min pojkvän på två dagar, jag kände mig ensam och ville inget hellre än att vara i hans armar.

Men, som om att du var tankeläsare gjorde du det som fick min kväll räddad. Jag kände mobilens vibrerande i fickan, tog upp mobilen och såg, faktiskt till min förvåning, att det var från dig. Att du skrev till mig gjorde så otroligt mycket, för på något konstigt sätt kändes det som att vi hade bråkat, fast fallet verkligen verkligen inte var så. Sms:et som följde blev min räddning. Att höra att du saknat mig och ville ge mig en kram gjorde mig alldeles varm i kroppen. Hela bussresan hem satt jag bara och log. Mina tankar om att dina känslor för mig försvunnit var som bortblåsta. Och allt du gjorde var att skriva några ord och skicka på sänd. Är det inte underbart?

Det är konstigt hur handikappad jag känner mig utan en helt fungerande mobil. Upptäckte i morse att pengarna var slut och jag inte skulle ha möjlighet att svara på något sms innan kvällen. Det är ganska sjukt hur beroende jag är av min mobil, men se bara hur lycklig jag blev, och det kan jag halvt tacka mobilen för. Jag menar, hade inte sms varit uppfunnet hade jag inte fått reda på att du saknat mig och hade då gått ledsen hela kvällen. Gud vad jag älskar vårt moderna och materialistiska samhälle. Don't you? :)















                                                                                         Du är min drog <3