Happy new year
Känner mig sådär lagom vacker och fin idag, och när ska man annars göra det om inte på nyårsafton? Eller nått sånt.. Ny-örhängena på, 300 kronors läppstiftet och bra hårdag. Ja jag känner mig faktiskt fin, så det så. Någonting som händer sällan. Att man säger att man känner sig fin, i alla fall i fallet mig. Men idag känner jag mig fin, lite halvt oövervinnelig och okej i själen. Förutom ångesten över den misslyckade (som nu ändå är räddad) panna cottan.
Men vad gör det?
.
music is my boyfriend
Det här är min nya kärlek; efter flera månaders suktande fick jag arslet ur vagnen och köpte en ipod. Nu kan jag plugga, åka buss, träna ja allt!
Jag ska bara ladda in musik på den först..
.
vet inte riktigt om man ska skratta eller gråta?
I år verkar det som vi försöker vinna priset för årets fulaste gran..
.
Les fruit de Noel
Jag älskar, eller i alla fall tycker om, när fruktskålen är så där proppfull och man blir jättesugen på all frukt som finns bara man går förbi. Här hemma är det så för tillfället, jul-frukten till jul-fruktsalladen är inhandlad och arrangerad i fruktskålen.
.
.
I år gör jag även ett försök till att hålla vindruvs-tjuvarna borta:
.
Dessutom hoppas jag på den gula kiwin. Vanlig kiwi ger mig exem bara vid första nudden och hur oturligt är inte det när kiwi är super gott?!
det man kan ha i öronen
Idag har jag roat mig med att koka knäck. Tre gånger. Tre misslyckade gånger. "Det smakar inte bränt, det smakar konstigt" och "det var i alla fall bra konsistens" är den respons man fått. Nu ger jag i alla fall upp och försöker på klapparna rimma. Och helt sluta simma. I knäcken..
Det kommer nog inte heller gå så bra.
.
lycka
Imorgon har jag sovmorgon.
you like tomato and I like tomahto
Sista skolavslutningen. Eller ja sista skolavslutningen innan den verkligen riktiga skolavslutningen. Läskigt och skönt på samma gång. Mest intressant var nog dock att skolavslutningsdagen var den som lockade flest av eleverna till skolan. 120 elever av 180 har nog aldrig tidigare varit i skolan samtidigt och det under den dagen du inte behöver kommer OCH som börjar klockan nio.
Minst sagt chockad!
.
5 månader, en vecka och tre dagar kvar
i kalla december
Mitt matintag för dagen har varit mycket till belåtenhet och jag kan inte annat än nämna det i mina skriveriers stund. Dagen började men en två köppa kaffe, nymaldaböner är nästan min bästa vän, en två smålokor och en clementin till mellis för att sedan fortsätta med en 8-bitars sushi till lunch. Efter-lunch-kaffet var ett faktum och så även morfens jul-munkar i form av grisar och med kanel och socker på. Kvällningen bjöd på kycklingenchiladas med finfin sallad med majs och avokado. Slutligen saffransglögg och pepparkakor med blåmögelost. Samt lite smågodis på toppen. Magen är nöjd och jag hoppar i säng. Godnatt!!
.
Jag skulle kunna leva på Sushi. Typ. Nästan i alla fall.
always look on the bright side of life
ÄNTLIGEN ÄNTLIGEN ÄNTLIGEN!!!
.
Första julklappen köpt. Endast sex personer kvar. Utan några idéer. Men va fan; första julklappen köpt! :D
I keep dancing on my own
Jag tror det är bra att gråta. Inte jämt och alltid, men ibland behövs det. Bara för att släppa på allt; gråt är på något sätt kopplat till allt, en mätare som fylls varje dag av alla olika saker och som ibland måste tömmas. Jag tömde bägaren idag. På ett bra, ro fyllt och nu-kan-jag-andas-igen sätt. Afrikansk musik, ljus, sjungning, ett halvglas vin och dans, dans, dans. Inga bekymmer, inga tankar. Bara där, just då. Med fina tårar. Tårar rinnande precis som de ville. Just vad jag behövde.
the kids are alright
Jag tycker om att lyssna på när barn pratar. Jag tycker om att lyssna på när barn pratar om allvarliga saker, om sådana saker som är viktiga och betydelsefulla och som vuxna kanske inte tänker på att barn också reflekterar och tänker på. Barn har oftast en speciell uppfattning och vinkling; de beskriver ofta företeelser på ett unikt sätt, ett sätt som är fint och förklarande. Jag tycker det är fantastiskt att lyssna på barn när de tänker och reflekterar och jag tror det är någonting vi gör alldeles för sällan.
Av barn och dårar får man höra sanning, och det stämmer tror jag.
.
Idag lyssnar jag på Barnaministeriet dokumentär där barn talar om beroende.
Det är häftigt, jag njuter och ler.
"Till exempel kan man vara beroende av dåliga saker, saker man inte gillar. Som den här piltavlan till exempel, den fungerar inte men ändå så provar jag hela tiden."
.
Älskar särskrivningar
Jämställdhet är ett kunskapsområde och får inte reduceras till en attitydfråga
Ju mer jag läser om jämställdhet jag läser desto mer feminist blir jag, om det nu går att mäta? Och jag bara njuter, och blir lite halv-illamående av alla konstiga åsikter, och känner hur fint det är och hur bra jag är som fattat hur bra det är och hur jag måste få alla andra att fatta hur det är och hur det borde vara. På ett ungefär. Ja summan av kardemmuman blir väl ungefär, jag är feminist, fan vad bra jag är och vad stolt jag är och vad mycket fint det finns. På ett ungefär.
.
how to save a life
Sista tårarna för i år. Sista Grey's för i år. Det är inte min stil, att titta på, men det gör inget. För varför göra sånt man borde? Speciellt när det är så bra. Så bra för min känsloutveckling, som annars nog skulle vara halvt död, eller så. Eller nej, inte död, men förvirrad och intisslad. Okej, vad pratar jag om? Inget.
Grey's är bäst. Inget annat.
.
I can't live with or without you
Har kommit på en ny taktik. Lägga sig tidigt för att få så kort tid som möjligt uppe, vaken, tänkande. Nere i en svacka nu. Svacka av ren och skär historia ångest. Uppsats ångest. Så fort jag ens tänker på det får jag ångest, och då den handlar om kaffe och jag är en kaffenarkoman blir det konstant tanke och konstamt ångest. Kaffehistoria ångest, något nytt. Kanske borde diagnosera mig själv?
.
Nej Bert; fortfarande inte tummen upp
du kommer inte gå till världshistorien
Den här dagen kan gärna försvinna ur mitt liv nu tack. Fan att det är både halv åtta hos mig, våra vänners liv och grotesco så jag måste vara vaken. Grotesco hjälper säkerligen, då kan jag alltid skylla på bögarna, skönt.
.
.
Nej Bert; inte tummen upp!
det man inte vet lider man inte av.. eller?
Det första som möter mig på morgonen är denna skylt stående utanför fönstret. Trevlig överraskning sådär på söndags förmiddagen.
Undrar vars vi ska flytta?
.
när ingenting är som det brukar
Är lite orolig. Huset till höger in i byn är annorlunda, undrar om de som bor kommit in i någon slags kris? För vad skulle annars vara anledningen till att inget julpynt kommit upp. Inga ljusblå renar, rosa nallebjörnar och inget blinkande ljus alls. Värst av allt är kanske att inget nytt kommit upp. Traditionen är bruten och jag kan inte tänka "det kunde bli värre..".
Julen är förstörd..
Eller också räddad...
Fy så skönt! :D
you're beautiful
En vacker tretton minus kall söndag klädde jag upp mig och gick ut och la mig i snön en halvtimme. Men vad gör man inte för konsten? Här har ni resultatet;.
och här är den fina personen som tagit bilderna <3
För tillfället är jag lycklig över..
att jag ska se den här damen på Cirkus i mars..
.
tillsammans med de här vackra flickorna..
.
och resten kan vara..
förlåt att jag aldrig sagt förlåt
Ju fler människor jag lär känna eller bara ser, desto mer förvirrad och fundersam blir man. Jag tror att ju mer man vet desto dummare blir man. Eller i alla fall mindre säker. Mindre säker på att det är som det är fast det kanske egentligen bara handlar om det som jag tidigare vetat. Och vad är det för bevis? 18 år i en 2000-invånars by, hej verklighet!
.
Jag och kompis kom fram till idag att det finns mycket olika människor, revolutionerande tanke, och att det kan skapa mycket problem i relationer och samspel. Jag som är en "fler-väldigt-nära-vänner" och inte en "halv-vän-med-alla" har, ju mer jag tänker på det, svårt för sådana som är av andra sorten och de har säkerligen lika svårt för mig. För - och nack delar med både och samtidigt intressant och lärorikt. Och ja nu känner jag mig lite smart, viktig och filosofisk.
Så det så!