treglassaft

När en tidning skriver om en nyhet, någonting hemskt som har hänt, så publicerar dom inte intervjuer med chockade personer eftersom chockade person ibland kan säga mer än vad dom är medvetna om. Därför borde jag egentligen inte skriva det här inlägget, iaf borde jag vänta, men jag kan inte för jag måste verkligen få ut allt. Men jag varnar, mitt huvuvd är inte riktigt med mig känner jag, så troligen kommer jag vara alldeles för ärlig.

Det är inte själva grejen som hände jag är arg på, det rör ju inte mig och även fast jag tror att du bara gör det för att du just nu lever i ett stadie av förvirringar så är det endå ditt liv och dina val. Du måste göra det och lära dig av dina misstag, det är väl en sak jag måste lära mig, att sluta vara ankmamma hela tiden och låta dig själv hitta rätt och fel. Men det faktum att den enda person i hela världen som jag verkligen litar på inte känner det samma om mig, det gör ont i mig. Jag var faktiskt så dum och trodde att jag också var bra för andra, att det inte bara  var för att jag behövde dig som vi hittade varandra. My misstake. Visserligen har du inte lovat någonting, vi har inte skrivit på ett papper om "hej nu berättar vi saker för varandra" men jag trodde att det var ett oskrivet avtal vi hade. Men nu river jag sönder de illusionpappret  som finns i mitt huvud. Riff,raff,poff bom! Borta Borta Borta! end of story.

För en gång skulle tänker jag faktiskt tillåta mig själv arg, säkerligen kommer jag ta ut ilskan på mig själv, men det är väl bättre det än att låta den vara instängd inuti mig? Jag är också en individ, jag har faktiskt lika stor rätt som alla andra att leva, även fast jag själv inte alltid tycker det. Man brukar säga att det inte är lätt att tävla själv, man måste ha någon som står på sidan och hejjar och puschar på en. För mig har du alltid varit den person, och det vet jag att du vet. Men när ett avtal bryts skrivs alltid ett nytt. Nu ska jag inte göra det misstaget att lita på någon annan och låta nån ta del av mina tankar. Nu skriver jag ett avtal med mig själv, från och med nu ska jag bara lita på mig själv och inte prata med andra. För det är ju inte det kompisar är till för? Att lita på? Nej så är det faktiskt inte, kompisar är till för att.. ja jag vet faktiskt inte..

Ångestinlägg jag vet, men sånt är livet