treglassaft

När allt känns sämst och jag bara vill lägga mig ner och skrika/gråta/slå/dö/blöda/vad fan som helst, för att allting är så himla hemskt och värdelöst. Då är det lycka att ha fina vänner. Fina vänner som kommer och kramar och köper plopp-glass, drar ut en i solen och får mig att andas. Jag måste andas, men ibland glömmer jag bort, och då behöver jag bli påmind. Mina fina vänner, nu hjälper mig andas.

.

.