Apropå film igen..
Det är någonting speciellt med Så som i himmelen, jag behöver nästan bara tänka på filmen så samlas tårarna i ögonen. Hela filmen är ett underverk. Allt från skådespelarna, musiken, fotot, kostymerna och sminket. Det är amazing (finns inget svenskt ord som duger som förklaring)
.
Idag var inte annorlunda utan så fort första tonerna av Gabriellas sång spelades började ögonen bli våta och tårarna rann ner för kinden. Jag sjöng med, tur att jag var ensam hemma, trots den tår-grötiga-rösten. Jag kände mig lite som Gabriella där under filten. Det hela slutade med att jag stängde av filmen efter drygt en timme, det gick inte, för mycket känslor kom upp. Då jäklar äre bra gjort!
.
Kommentarer
Trackback
