treglassaft

Jag sitter här med ett leende på läpparna. Anledningen? Min kära, underbara, fina moder. För efter middagen, då jag efter en jobbig dag i skolan var helt slut sa hon de underbara orden "får jag fresta med lite chokladglass?". Munnen jubla, ryggen jubla, stortån jubla, ja hela jävla jag jubla. Det var precis det där jag behövde, det där lilla extra som kan rädda en dag.

Så vi dukade upp, med kaffe, chokladglass, frysta hallon värmda i mikron, ljus och UNT:s namnsdagskorsord. Inget djupt känslosnack, inget tjat och inga påträngande frågor. Allt var bara helt underbart, så som man vill ha det med en mamma ibland. Så där på torsdagskvällen.